Min chef är väldigt tystlåten och tillbakadragen och hatar att stå i centrum privat. Det är en stillsam och enkel man som inte visar "stora" känslor.
Men igår hade han varit jätteglad och rörd (hans fru berättade det) för det vi hade gjort och ville bjuda oss på lunch idag. Tur för mig som inte hade ngn lunch med mig!
Jag ser nu här att det låter som om jag är värsta "smöraren" och fjäskar för chefen men så är det inte utan vi är ganska familjära här och det är en av anledningarna till att jag trivs här.
2007-03-27
Bjuden lunch ...
Upplagd av Ann kl. 3/27/2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vilken bra chef det verkar vara! Hoppas nästa (för han skulle väl gå i pension?) blir lika bra!
åsa s: nästa "chef" är redan här!! Det är deras 3 barn som tar över och dom jobbar redan här och alla är jättetrevliga så det blir ingen större skillnad!
Skicka en kommentar